Till umu.se

Publikationer

Publikationerna som presenteras på denna sida ges ut i Vaartoe - Centrum för samisk forsknings skriftserie och kan beställas genom Lenita Lindblom.

Extractive Violence on Indigenous Country. Sami and Aboriginal Views on Conflicts and Power Relations with Extractive Industries

Kristina Sehlin MacNeil. 2017

Denna etnologiska avhandling av Kristina Sehlin MacNeil är en internationell jämförelse som belyser konfliktsituationer och asymmetriska maktrelationer orsakade av extraktivism på urfolks marker. Sehlin MacNeil jämför och kontrasterar två fallstudier som utförts med Laevas čearru (sameby) i Sverige och Adnyamathanha-folket i South Australia. I avhandlingen, som använder Galtungs våldstriangel som analysverktyg, introduceras begreppet extraktivt våld för att synliggöra det direkta våld mot människor och/eller djur och natur som utvinningsindustrier orsakar, vilket främst påverkar människor med starka kopplingar till sina marker. Det metodologiska ramverket bygger på urfolks- och dekoloniserande metodologier där Respect, Reciprocity och Relationships (respekt, ömsesidighet och att värna relationer) är grundpelare. Forskningen är utförd tillsammans med forskningsdeltagarna i syfte att lyfta problematiken från urfolkens perspektiv. Resultaten visar att det finns kulturellt, strukturellt och extraktivt våld i de asymmetriska maktrelationerna mellan urfolksgrupperna och utvinningsindustrierna samt att urfolkens perspektiv sällan får höras i samråd och konsultationer. 

Boken utges som nummer 8 i serien Sámi Dutkan och kostar 250 kronor inklusive moms.

Ethics in Indigenous Research. Past experiences - future Challenges

Anna-Lill Drugge (ed.) 2016

Etik i forskning relaterad till urfolk har under de senaste decennierna blivit alltmer omdiskuterad i en global kontext. Dekoloniserande teorier och metoder har erhållit legitimitet och prestige, urfolksforskare har utmanat forskningens huvudfåror genom att tillföra nya perspektiv och kritiska ställningstaganden som uppmuntrat andra forskare oavsett ursprung att reflektera över sina egna positioner inom de koloniala akademiska och sociala strukturerna som de arbetar inom. Denna utveckling har tagit olika fart i olika områden. På den svenska sidan av Sápmi börjar nu forskningsetik diskuteras på en regelbunden basis. I denna bok, som är resultatet av en internationell konferens, skriver 25 författare i 10 kapitel om sina erfarenheter samt vikten av etik och kollaborativ forskning när det gäller urfolksrelaterade frågor, framförallt inom Sápmi.

Boken utges som nummer 7 i Sámi Dutkan och kostar 290 kr inklusive moms.

SLUTSÅLD!

Det milsvida skogsfolket. Skogssamernas samhälle i omvandling 1650-1800

Bertil Marklund. 2015

I denna historiska avhandling undersöker Bertil Marklund den skogsamiska samhället som Arvidsjaurbyn inom Pite lappmark utgjorde. Resultaten visar att samerna i området hade samarbetat både sinsemellan - norrut med byarna Jokkmokk och Sjokksjokk, samt söderut med Uhmeåbyn - och med kyrkan i över 100 år innan den första nybyggaren slog sig ner i morådet 1757. Samerna livnärde sig på tre näringar fiske, jakt och renskötsel. Renskötseln kom att dominera vid 1800-talets början. De ekonomiska skillnaderna var inte särskilt stora i samhället och det fanns en stark solidaritet inom det samiska samhället. Undersökningsperioden innefattar också en stark befolkningsökning i området, ändringen av hanteringen av lappskattelanden och statens politik gentemot skogssamerna - att de borde övergå till jordbruk. Avhandlingen är en av få undersökningar som fokuserar skogssamisk historia och visar upp ett hållbart, samarbetande, uthålligt och innovativt samhälle.                      

Boken utges som nummer 23 i CeSams skriftserie.

Under the Same Sun. Parallell Issues and Mutual Challenges for San and Sami Peoples and Research

Peter Sköld, Moa Sandström och Maitseo Bolaane (red.) 2015

Denna bok är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan San Research Centre, University of Botswana och Vaartoe – Centrum för samisk forskning (CeSam) vid Umeå universitet. De olika kapitlen är skrivna av projektdeltagare som representerar urfolksforskning, urfolksstudenter, urfolksorganisationer och – samhällsarbetare samt personal vid universitetsbibliotek. Olika aspekter diskuteras kring ämnen som sårbarhet och satsningar på hållbar utveckling för Sanfolket och det samiska folket genom teman som urfolksrätt, samhällsutveckling, traditionell kunskap, etnicitet, språk, utbildning, hälsa och urfolksforskning. Utgångspunkten är att toppstyrda tillvägagångsätt och externa perspektiv sällan uppnår positiv förändring på lång sikt, vare sig det gäller utvecklingsinsatser eller forskning. För att lyckas måste hållbar utveckling förankras hos och definieras av de berörda folken själva.

Boken utges som nummer 22 i CeSams skriftserie och kostar 250 kronor inklusive moms.

SLUTSÅLD!

Histories of reindeer husbandry resilience: Land use and social networks of reindeer husbandry in Swedish Sápmi 1740-1920

Isabelle Brännlund. 2015

I denna historiska avhandling undersöker Isabelle
Brännlund
hur renskötare anpassat och omformat sin näring i relation till skiftande och oberäkneligt klimat såväl som samhälleliga förändringar. Avhandlingen visar att flexibilitet, mångfald och sociala nätverk var viktiga faktorer för renskötarsamhällen. Genom att nyttja olika typer av betesland under olika tidsperioder kunde exempelvis låsta betesmarker (på grund av hård is eller skare), rovdjur eller andra störningar undvikas. Genom att nyttja flera binäringar så som jakt, fiske eller småskaligt jordbruk så kunde en familj sprida risker och tillvarata nya möjligheter. De sociala nätverken kopplade samman den enskilde, familjen, släkten och siidan (arbetsgruppen), där byttes information, kunskap och tjänster.

Det fanns dock flera faktorer som begränsade renskötarnas förmåga till anpassning och omställning. Den svenska ’samepolitiken’ så som den inrättades i slutet av 1800-talet kom i flera avseenden att begränsa renskötarnas möjligheter att bedriva sin näring. Den utformades i stort sätt utan samiskt inflytande och den begränsade flexibiliteten inom renskötseln och minskade renskötarnas handlingsutrymme. I avhandlingen visar Brännlund att bristen på samiskt självbestämmande har haft en negativ inverkan på renskötares möjligheter att utöva sin näring i linje med egna intressen och behov.

Boken utges som nummer 21 i CeSams skriftserie och kostar 212 kronor inklusive moms.

Historien och Härjedalsdomen. En kritisk analys

Lars Rumar. 2014

Skandalen i Härjedalen -- så löd rubriken till ledaren
Samefolket nr. 3 1996. Tingsrätten i Sveg hade precis lämnat sin dom i Härjedalsmålet och ledaren beskriver domen som ett "svidande nederlag". Avgörandet innebar att samerna i Härjedalen förlorade sin, som de trodde, lagfästa rätt till vinterbete på enskild mark utanför renbetesfjällen. Härjedalsdomen prövades senare av hovrätten i Sundsvall där den vann laga kraft genom att Högsta domstolen år 2004 inte beviljade prövningstillstånd. Kvar står idag fem samebyar med en rättegångsskuld på 15 miljoner kronor och vinterbetesmarker som de inte får utnyttja om de inte betalar dryga avgifter till markägarna.

Historien och Härjedalsdomen går landsarkivarien och forskaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.

Boken utges som nummer 20 i CeSams skriftserie och kostar 275 kronor inklusive moms.

Nya vatten, dunkla sanningar: Industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968

Åsa Össbo. 2014

I denna avhandling analyserar och beskriver Åsa Össbo den svenska vattenkraftutbyggnades politik och praktik i renskötselområdet samt vilka reaktioner detta fick inom renskötseln och det samiska samhället under åren 1910 till 1968. I början av 1900-talet byggdes de första större vattenkraftanläggningarna för elproduktion i Sverige. En av dessa var Porjus kraftstation i Stora Luleälven, i ett året-runt-område för renskötseln. I takt med att Sverige baserade sitt energibehov på vattenkraft under de kommande decennierna kom renskötselområden att hamna i fokus för ett stort antal industrialiseringar av vattendrag. Mot bakgrund av jordbrukskolonisationen, som till viss del redan undanträngt renskötseln, analyseras politiken och praktiken bakom vattenkraftsutbyggnaden, som en industriell kolonialism mot samerna och deras land. 

Boken utges som nummer 19 i CeSams skriftserie och kostar 250 kronor inklusive moms.

Vid foten av fjället

Peter Sköld (red.) 2012

Artiklarna i Vid foten av fjället berör två tematiska områden som är mycket angelägna för det samiska samhället. Det handlar om rättigheter och kunskapsöverföring. Idag tvingas rennäringen att ändra sin verksamhet i takt med att externa krafter i form av jord- och skogsbruk, gruvnäring, vind- och vattenkraft, vägbyggen, järnvägar, rovdjuroch turistverksamhet försvårar deras möjligheter att bedriva sitt värv. Tre av texterna behandlar den historiska bakgrunden till dessa konflikter, svårigheterna att komma överens med Norge om beteslanden och Sveriges underlåtenhet att underteckna konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter. Ett av de viktigaste argumenten för väsentligheten av samisk forskning är att det saknas kunskap. Det gäller inte minst den breda allmänheten. Det finns två viktiga sammanhang att erbjuda en bättre och mer nyanserad kunskapom det samiska samhället. Det ena är skolan som genom sin undervisning har en unik möjlighet att på bred front förändra kunskapsläget, det andra är media. Två texter analyserar den bild av det samiska som ges i svenska läroböcker och av Sveriges Television. Sammantaget presenteras mycket ny och värdefull kunskap, något som behövs för att Sápmi ska ges möjlighet till en positiv och hållbar utveckling.

Boken utges som nummer 18 i CeSams skriftserie och kostar 275 kronor inkl moms.

Långa perspektiv - Samisk forskning & traditionell kunskap

Peter Sköld och Krister Stoor (red.) 2012

Forskning inom en rad ämnesområden har utmärkta möjligheter att bistå det samiska samhället i strävan mot en positivoch hållbar utveckling. Den kunskapsgrund som finns idag har åtskilliga luckor att täta. Därför är det viktigt att forskningen behandlar frågor av stor betydelse. Ett område som från samiskt håll har påtalats som särskilt angeläget är den traditionella samiska kunskapen - Árbediehtu. Kunskapsförluster, ägande av traditionell kunskap, natursyn, internationella konventioner, terminologi, förvaltning, kunskapsöverföring, undervisning och samförvaltning är områden som behandlas i den föreliggande publikationen. Den diskussion som föregår i de ledande dagstidningarna, de beslut som fattas vid domstolar och den bild allmänheten har av det samiska behäftas av en god portion okunskap och fördomar. Bara forskning, undervisning och samverkan kan råda bot på detta. Långa perspektiv - samisk forskning och traditionell kunskap innehåller fjorton artiklar skrivna av forskare från flera olika ämnesdiscipliner. Boken erbjuder mycket ny kunskap och ger goda prof på den mångfald som idag präglar forskning med samisk tematik.

Boken utges som nummer 17 i CeSams skriftserie och kostar 265 kronor inkl moms.

Rivers to Cross - Sami Land Use and the Human Dimension

Peter Sköld och Krister Stoor (eds.) 2012

Research can hopefully contribute to an improved understanding of the role of conflicts
and conflict management to the sustainable use of natural resources, and provide knowledge of the opportunities and scope for action and recommendations on conflicts management methods that can be used by different sectors, environmental authorities, and stakeholders to manage conflicts successfully. Conflicts are a recurrent theme of this publication; the dispute between the Finnish state and environmental
protective Sami over nature conservations policies, the essence of consultations in conflicts regarding natural resource management involving reindeer herders and forestry in northern Sweden, the psychosocial conditions of reindeer herders in southern Swedish Sápmi where conflicts are a main cause of the stressful situation, and the problematic balance between modern economy and traditional sustenance in the western Kola Peninsula are issues addressed by the authors. Dating reindeer herding settlements, initiatives to introduce reindeer herding in Canada, the ratification of the ILO Convention No. 169, storytelling, Sami films, historical elderly
mortality, indigenous polio research and the ageing population are other topics that are represented. Rivers to Cross – Sami Land Use and the Human Dimension includes twelve representations of current research devoted to the Sami society. It is our sincere anticipation that they will contribute to an improved understanding, and inspire further research.

Boken som utges med stöd av Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland är nummer 16 i CeSams skriftserie och kostar 250 kronor inkl moms.

TILLFÄLLIGT SLUTSÅLD!

Att representera & representeras. Samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006

Anna-Lill Ledman. 2012

I Anna-Lill Ledmans doktorsavhandling undersöker hon hur samiska kvinnor framställts i svensk och samisk press under perioden 1966-2006. Därtill problematiseras hur bilden av "den samiska kvinnan" konstruerats och representerats i pressen, i relation till (re)produktion av normalitet och avvikelse och med särskild utgångspunkt i begreppen etnicitet och kön. Med avstamp i postkolonial teori, intersektionella perspektiv och diskursanalytisk metod analyseras artiklar ur tidskriften Samefolket, samt ur ett omfattande svenskt pressmaterial som innehåller såväl tidskrifts- som tidningsartiklar från hela landet. I tillägg till detta har också ett antal av de kvinnor som förekommit i pressen intervjuats kring deras erfarenheter av att bli representerade i medierna.

Avhandlingen utges som nummer 15 i CeSams skriftserie och kostar 212 kronor inkl moms.

Lappväsendet - Tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971

Patrik Lantto. 2012

År 1885 utnämndes den första lappfogden i Sverige. Det var tänkt som en tillfällig åtgärd för att komma tillrätta med konflikter mellan bofasta och renskötare, men blev i själva verket det första steget mot bildandet av en ny myndighet, lappväsendet. Den fick ansvar för samefrågor och skulle existera ända fram till 1971. Patrik Lantto skildrar hur tillsättandet av de första lappfogdarna motiverades, liksom skälen till utvidgningen av myndigheten. Fokus ligger även på hur lapptjänstemännen agerade i olika frågor, hur renskötseln som näring beskrevs, hur samer som grupp betraktades och vilken roll renskötseln hade i denna föreställningsvärld. Lappväsendets funktion i statens samepolitik och myndighetens relation till samerörelsen undersöks också.

Boken utges som nummer 14 i CeSams skriftserie och kostar 350 kr inkl moms.

Jakten på den försvunna dansen

Birgitta Stålnert och Ola Stinnerbom. 2011

Under många år accepterades inte koreografen och dansaren Ola Stinnerboms idéer om den försvunna samiska dansen. Han fick höra skämtsamma kommentarer som "Det är ju du som jobbbar med det som inte finns." Men nu vet vi att samerna har dansat, precis som alla andra ursprungsfolk. Nu handlar det om att utveckla den samiska nutida dansen till något nytt. "Om det här ska kallas samisk dans, ja det får publikens acceptans avgöra", menar han.

Boken är skriven av Birgitta Stålnert och är nummer 13 i CeSams skriftserie. Den kostar 140 kr inkl moms.

Äktenskap i Sápmi. Giftermålsmönster och etnisk komplexitet i kolonisationens tidevarv, 1722-1895

Gabriella Nordin. 2009

Gabriella Nordin fokuserar i sin avhandling på kulturmöten i form av äktenskap, och avser genom dem spegla kolonisationens tidevarv i det norrländska inlandet. Av stor betydelse för den förindustriella familjen var tvåsamheten. Varje hushåll, och därmed de bägge makarna, utgjorde en produktionsenhet där merparten av hushållets konsumtion tillverkades inom det egna hushållet. I ett samhälle där dagens moderna sociala välfärd i form av socialförsäkringssystem saknades och man var beroende av släkten var valet av tillkommande en viktig angelägenhet. Studiet över hur individer gifter sig kan således ge viktiga upplysningar om interaktion eller isolation råder mellan olika grupper i ett samhälle. Kolonisationsprocessen i Norrlands inland som fortgick under framförallt senare delen av 1700-talet och fram till slutet av 1800-talet, konstituerar en allt högre andel kulturmöten mellan samer och inflyttade invånare. Konfrontationen mellan samerna och den icke-samiska nybyggarbefolkningen under kolonisationsprocessen är sedan länge uppmärksammad och omskriven, men i vilken omfattning samerna påverkades av den, kulturellt och demografiskt, är i dagsläget i stort sett outforskat.

Boken utges som nr 12 i CeSams skriftserie och nr 31 i Reports from the Dempgraphic Data Base. Den kostar 212 kr inkl moms.

Människor i norr. Samisk forskning på nya vägar

Peter Sköld (red.) 2008

Inom ett stort antal ämnesdicipliner bedrivs forskning med samisk tematik vid universitet och högskolor. Det är akademins respons på de önskemål som gång efter annan efterlyser en stabilare kunskapsgrund, så att en mer rättvisande bild av det komplexa samiska samhället kan åskådliggöras. Forskning på bred front är en viktig förutsättning för att den framtida utvecklingen i Sápmi ska kunna äga rum med positiva förtecken. Den samiska forskningen innefattar allt fler samiska forskare och forskningsuppgifterna får en allt ökande grad av internationalisering. I augusti 2006 samlades forskare från Sverige, Norge, Finland, Ryssland och Kanada till konferensen Vaartoe - Samisk forskning inför framtiden. Under tre händelserika dagar genomfördes över 60 föreläsningar och 22 av dessa har sammanställts.

Boken är utgiven med stöd av Sametingets kulturråd och har nummer 11 i CeSams skriftserie. Den kostar 300 kr inkl moms.

Renskötseln är mitt liv - Analys av den samiska renskötselns ekonomiska anpassning

Åsa Nordin. 2007

Rapporten är en fortsättning på samarbetsprojektet Analyse av den samiske reindriftens økonomiske tilpasning, mellan Nordiskt samiskt institut i Kautokeino och Vaartoe-Centrum för Samisk forskning vid Umeå universitet. Samarbetet inleddes under 2004.Denna del av projektet har sin utgångspunkt från det kvalitativa materialet och fördjupar studien i ett kvalitativt material, som består av 24 djupintervjuer med renskötare från såväl norsk som svensk sida av Sápmi. Merparten av renskötselföretagen i Sverige och Norge förknippas med låg ekonomisk lönsamhet. Många av renskötarhushållen har lägre inkomster än vad som medelsvensson i respektive land har. Det måste finnans andra värden än rent ekonomiska, som gör renskötselutövandet attraktivt och stimulerande för de berörda. Det är därför av betydelse att undersöka vilka dessa värden är, hur renskötarhushållen resonerar kring sin egen ekonomiska situation samt vad de har för bild av sig själva som renskötare. Projektets svenska del har finansierats med medel från Interreg IIIA Sverige-Norge, Interreg IIIA Nord samt Sametingets kulturråd.

Rapporten är nummer 10 i CeSams skriftserie kostar 200 kr inkl moms.

EUROPEISKA UNIONEN
Europeiska regionala
utvecklingsfonden
 

Samisk kulturpolitik i ett nordiskt perspektiv

Karin Mannela Gaup. 2007

I forskningsrapporten Samisk kulturpolitik i ett nordiskt perspektiv presenterar Karin Mannela Gaup en analys av de olika förutsättningar som gäller för framför allt Sametingens möjligheter att aktivt verka för en samisk kulturpolitik. Det är särkilt de ekonomiska resurserna som skiljer länderna åt men även innehållet i de kulturpolitiska målen och definitionerna varierar. I rapporten granskas tre viktiga områden; kulturmiljövården, forskningen och media. Rapporten klargör på ett övertygande sätt nödvändigheten av framtida samsyn och samarbete.

Rapporten är nummer 9 i CeSams skriftserie kostar 100 kr inkl moms.

Samisk kyrkohistorisk bibliografi

Leif Lindin & Håkan Rydving. 2007

Samisk kyrkohistorisk bibliografi är ett hjälpmedel för studenter, forskare och andra som intresserar sig för ämnet. Den kommer att underlätta studier av och forskning kring olika aspekter av förhållandet mellan samer och kyrka och baseras på en genomgång av ett omfattande material. Tyngdpunkten ligger på texter publicerade i Norge och Sverige. Bibliografin har utarbetats av Leif Lindin, bibliotekarie vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet, och Håkan Rydving, professor i religionsvetenskap vid Universitetet i Bergen.

Bibliografin är nummer 8 i CeSams skriftserie kostar 300 kr inkl moms.

Från Lars Thomassons penna. Bibliografiska anteckningar
1956 - 2006

"Äsch, inte blev det någon duktig renskötare av den där grabben. Han blev BARA fil.kand., fil.mag., adjunkt, förste rektor och skolchef, nomadskolinspektör, forskare, kommunalfullmäktigeordförande, kommunens högste skoltjänsteman, ledamot i flera statliga utredningar, vice ordförande i Svenska Samernas Riksförbund, Sametingets arkitekt, ordförande i Same Ätnam, publicist, hedersdoktor m. m. Lars Thomassons karriär i ett, om än inte fullständigt, nötskal." Olle Andersson, f.d. chefredaktör för Samefolket.
Lars Thomasson är sedan länge ansedd som en av de mest betydelsefulla personerna inom den samiska världen. I bibliografin Från Lars Thomassons penna samlas alla hans skrivna texter, vilka är omfattande både till innehåll och tidsrymd. Den inleds med en introduktion och därefter vittnar ett antal forskare och kollegor, några samer och andra svenskar, om vad Lars Thomasson betytt för dem och för forskningen.

Boken är utgiven i samarbete med Skytteanska samfundet och har nummer 7 i CeSams skriftserie och den kostar 250 kr inkl moms.

Forskning, utredning och medling - frågan om medling i marktvister mellan renskötare och markägare i Sverige

Kristina Sehlin MacNeil har undersökt medling som metod i marktvister. Rapporten behandlar forskning, utredning och medling, hantering av marktvister mellan ursprungsfolk och majoritetsbefolkningar internationellt samt renskötares och markägares åsikter om medling i marktvister. Den gemensamma inställningen från båda parter är att de är positiva till medling, men de vittnar också om en enorm okunskap om markanvändningsfrågor och frågor som rör det samiska samhället i Sverige. Den okunskapen leder i sin tur till konflikter. Parterna efterlyser därför åtgärder för att stävja detta. Rapporten har sitt avstamp i det förslag om ett svenskt utrednings- och medlingsinstitut för hantering av marktvister mellan renskötare och markägare som finns med i Gränsdragningskommissionen för renskötselområdets utredning, Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14). Olika varianter på liknande organ finns i flera länder, bland annat Australien och Nya Zeeland. Gemensamt för länderna är att parterna som tar sina anspråk till utrednings- och medlingsorganen besparas de kostnader som utredningar och domstolsförfaranden medför.

Rapporten är nummer 6 i CeSams skriftserie och kostar 120 kr inkl moms.

En lappdrängs omvändelse

Daniel Lindmark är professor vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet. I boken belyser han på olika sätt det svenska intresset för samerna och deras religion från 1680-talets "trolldomsrannsakningar" till 1770-talets missionsskildringar. Med utgångspunkt i "Avguderiet i Silbojokk" 1682 visar Daniel Lindmark inte bara hur de svenska myndigheterna gick tillväga för att få samerna att överge sin religion, utan också hur argumenten för svensk bosättning i lappmarken utformades på 1600-talet. Det manuskript om "lappdrängen" Anders omvändelse och andra exempel på missionens framgång som skolmästaren Theophilus Gran skickade in till Samfundet Pro Fide et Christianismo blir i boken föremål för en omfattande analys. Genom en jämförelse med andra missions-skildringar visar författaren hur 1600-talets ortodoxa missionspraxis med kollektiv övergång från samiska riter till kristen gudstjänst under 1700-talet ersattes av en missionsverksamhet som syftade till individuell omvändelse av pietistisk typ.

Boken är nummer 5 i CeSams skriftserie och kostar 250 kr inkl moms.

Igår, idag, imorgon – Samerna, politiken och vetenskapen

Forskning och politik som berör samiska förhållanden står i ett nära förhållande till varandra och har så gjort under lång tid. Utvecklingen inom Sápmi har gått fort och hunnit långt i ett internationellt urbefolkningsperspektiv men har mycket i övrigt att önska i nationella och samiska perspektiv. Forskningen står inför den viktiga uppgiften att analysera de syften och drivkrafter som vetenskapen haft i förhållande till det samiska samhället. En fortsatt granskning av samernas politiska mobilisering på vägen mot ökat självbestämmande är också synnerligen angeläget. Boken innehåller elva artiklar som bör ses som ett steg på denna väg, men boken hoppas samtidigt inspirera till framtida forskning. Peter Sköld och Per Axelsson (red.)

Boken är nummer 4 i skriftserien och kostar 250 kr inkl moms.

Ett land, ett folk - Sápmi i historia och nutid

Historisk forskning har haft en viktig uppgift att fylla. Utforskandet av norra Skandinavien, och särskilt samernas, historia har varit ett viktigt fundament i uppbyggandet av samiska rättigheter och strävan mot självstyre. Åtskilliga värdefulla arbeten har mött dagens ljus. Ändå återstår mycket att göra för att kunna möta det krav som de samhälleliga instanserna och utredningarna idag reser för att kunna fullfölja sina uppgifter. I den här antologin är artiklarna indelade efter tre övergripande forskningsområden; studier med historisk ochreligionsvetenskaplig inriktning, historiedemografiska undersökningar av Lappmarken samt forskning kring identitet och kön. Det är vår förhoppning att Ett land, ett folk – Sápmi i historia och nutid ska kunna erbjuda såväl den intresserade allmänheten som den initierade forskaren ny och spännande kunskap om det samiska samhället.
Per Axelsson och Peter Sköld (red.).

Boken är nummer 3 i skriftserien och kostar 250 kr inkl moms.

Samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet

Åsa Nordin gjorde under 2003 en enkätstudie där samiska studenters inställning till högre utbildning vid Umeå universitet undersöktes. Studien behandlade bl a de samiska studenternas intresse att fortsätta från grundutbildning till forskarutbildning, om de kunnat fördjupa sig i samisk tematik i sina utbildningar, om det fanns intresse att delta i en forskarskola med samisk tematik samt studenternas uppfattning om Centrum för Samisk forskning, (CeSam).
Vidare undersöktes, via prefekterna vid Umeå universitet och SLU, omfattningen av den forskning som på något vis berörde samisk tematik. Svaren visar att forskning med inslag av samisk tematik inte är särskilt utbredd. Samtidigt pekar enkäten på att samiska studenter vill gå vidare in på forskarutbildningar och fördjupa sig i samiska forskningsfrågor och därmed finns det all anledning att vara optimistisk när det gäller samiskt deltagande i den framtida forskningen.

Rapporten kostar 30 kr inkl moms.

SLUTSÅLD!
Befolkning och bosättning i norr. Etnicitet, identitet och gränser i historiens sken

Patrik Lantto och Peter Sköld (red.) presenterar nordisk forskning om samernas samhälle, kultur och historia. Den samiska temantiken vinner allt större gehör i den akademiska världen men det finns också ett stort behov hos den intresserade allmänheten att få lära sig mer om den nordliga ursprungsbefolkningen. I föreliggande volym är bidragen tematiskt ordnade under rubrikerna statlig politik, bilden av det samiska, äldre samisk historia, samisk demografi, etnisk mobilisering samt Barentsområdets historia. Artiklarna har författats av doktorander och svenska, norska och ryska forskare.


Sidansvarig: Åsa Össbo

Utskriftsversion

Kontakt

Vaartoe/Centrum för samisk forskning

Besöksadress

Norra Beteendevetarhuset, plan 4

Humanioragränd 5
Umeå universitet

Tel: 090-786 50 00